Magnus Simonsson
Erik Nordblad
Vidare, apropå detta med representationsfunktionen:
Mats Lindberg, professor i Statsvetenskap vid Örebro universitet, påpekade i våras i Sydsvenskan (2009-03-21) att det idag är en väl etablerad praxis att regeringschefen, inte statschefen, representerar landet i betydelsefulla sammanhang. Det gäller för Sverige likaväl som för t ex Storbritannien. Och inrikespolitiskt har riksdagens talman numera hand om det som traditionellt var statschefens uppgifter i den regeringsbildande processen.
Den parlamentariska modell som Sverige har sedan 1974 har således gjort statschefen överflödig. Därför är det enligt Lindberg varken givet eller nödvändigt att ersätta kungen med president. Tvärtom - det skulle bli både märkligt och komplicerat att återskapa ett statschefsämbete med politiska befogenheter.
Personligen tilltalas jag av det okomplicerade i Lindbergs förslag, som punkterar invändingen att "det är lika dyrt med president". Det har också den fördelen att vi som gärna vill se mindre av massmedierad kändiskult slipper riskera att översköljas av bevakning av och kommentarer kring presidentfamiljens kärleksliv, personliga kriser eller klädval. Bättre då att dra konsekvenserna av den modell vi i praktiken redan har...
Lindbergs inlägg:
http://sydsvenskan.se/opinion/aktuellafragor/article420959/Varken-kung-eller-president.html