Magnus Simonsson
Erik Nordblad
Mediebevakningen av statsskicksfrågan bekymrar mig som republikan. Förvisso är det så att medierna kan bli bättre på granskning och fördjupning generellt, men när det gäller rapporteringen och debatten kring monarkin är det extra tydligt. Det är nästan enbart krönikörer och ledarskribenter som ägnar utrymme åt frågeställningarna, något som också vore önskvärt på nyhetsplats.
I regel fylls media med okritisk rapportering om kungahusets liv och leverne, i stället för en diskussion om monarkins ställning. Det händer att våra frågor lyfts fram, men ofta på ett sätt och i en inramning som inte för diskussionen framåt eller ens handlar om själva statsskicket. Jag tror att det beror på att monarki är ett personfixerat styrelseskick. Den massiva mediebevakningen av bröllopet, graviditeten och förlossningen har varit utan måttlighet och balans.
Media har närmast bedrivit en form av ideologiproduktion för monarkin som statsskick. Vanliga människor ska få en relation till kungligheterna och bli inbladade i deras familjeliv. Det är så stödet för monarkin byggs upp. Media lyfter fram personerna hela tiden, i stället för att prata om de demokratiska principerna. Personfixeringen gör det svårt att kritisera och granska monarkin.
Det är exempelvis ofta licenspengar används till att göra TV-program så hovsamma att de kunde varit gjorda direkt av hovet. SVT och SR bortser från kraven på journalistiskt oberoende och balans. Det är pinsamt av public service, som in i det längsta enbart valt att spegla glada fototillfällen och ställa harmlösa frågor.
Men media behandlar inte alltid hovet med silkesvantar. År 2010 förändrades den traditionella inställsamheten i och med att kvällspressen skrev om boken Den motvillige monarken. Därmed fick vi ett något förändrat offentligt debattläge vad gäller hovet och monarkin, vilket gav ett större utrymme för kritiska synpunkter och leder till att monarkins märkligheter i större utsträckning kommer fram i ljuset. Kungafamiljen ska tåla granskning, för de är ingen vanlig familj utan är den familj som prenumererar på landets högsta offentliga ämbete.
Fortfarande handlar dock den mediala bevakning av monarkin främst om gemskap och underhållning. Det behövs mer granskande och kritisk mediebevakning. Jag skulle gärna se tuffare journalister, som vågar ställa politiker mot väggen. Hur kan politiker år 2012 komma undan att ge ett vettigt svar på sin syn på statsskicket?
8 maj 2012
Rubriken på detta blogginlägg, "Hur mycket billigare blir republiken?", är skrivit med glimten i ögat. Ett påstående vi republikaner får höra ibland är tvärtom att en monarki är billigare i drift än en republik. För mig är republik en fråga om demokrati, inte pengar. Men den kan ändå vara intressant att resonera kring pengafrågan.
För det första beror kostnaden för republiken på hur svenska folket väljer att utforma den. En republik utan statschef, där monarkin avvecklas utan att ett presidentämbete införs, blir ju betydligare billigare. Även med en president borde republiken bli mindre kostsam, eftersom det är en person som ska ha lön. I dagsläget är det en större familj - flera generationer - som ska försörjas. Kungafamiljen vill dessutom regelbundet få mer pengar.
Vill svenska folket att vi ska ha en president som väljs i direkta val av medborgarna - precis som i Finland och Island - blir det givetsvis kostnader för den demokratiska processen. Demokrati måste få kosta. Jag har nog aldrig hört någon påstå att riksdagsval är så kostsamma att de måste avskaffas.
För att sammanfatta: Att en republik skulle vara dyrare är ett påstående som framförs ibland. Vi republikaner kan bemöta det genom att säga att republik är en fråga om demokrati, inte pengar. Men en republik kan bli betydligt billigare. Det beror på hur svenska folket väljer att utforma den. Kanske behövs ingen president alls, och även en president är billigare i drift än en stor familj. Önskas presidentval kostar det givetvis pengar, men demokrati måste få kosta.
2 mars 2012
En del monarkister brukar hävda att kungafamiljen saknar politisk makt. Ja, deras formella makt är numera begränsad. Däremot kan de använda sin position till att påverka både opinion och politiska beslut. Enligt nyhetsmagasinet Fokus tillhörde både Carl Gustaf Bernadotte och Victoria Bernadotte de 100 mäktigaste i Sverige 2011.
Nyligen skrev Madeleine Leijonhufvud, professor emerita i straffrätt, följande om en grundlagsändring för ett antal år sedan på SvD opinon:
"I den kampen träffade jag drottning Silvia. Bland alla personer i det offentliga Sverige hade hon, som inte alls hade någon skyldighet att befatta sig med sådana jobbiga frågor, satt sig in i denna nya, förfärande verklighet. Vi vann den kampen, och drottningens insats betydde mycket för den segern."
Det rör sig alltså om en grundlagsändring, som en professor emerita i straffrätt menar att Silvia Bernadotte hade stor betydelse för. Detta är inget nytt avslöjande. Exempelvis Fredrik Strage skrev i augusti 2010 om hur Silvia Bernadotte "använt all sin makt för att främja förbudet". Det Silvia Bernadotte drivit politiskt är skärpt lagstiftning mot barnpornografi. Syftet är gott, men det är ett tydligt exempel på att familjen Bernadotte har makt.
6 januari 2012
Om exakt en månad, den 22 januari, är det presidentval i Finland. Om ingen kandidat får minst hälften av rösterna äger en andra omgång rum den 5 februari. Ännu har inte presidentvalet i vårt grannland fått särskilt mycket uppmärksamhet. Svensk media skriver mycket mer om det kommande presidentvalet i USA.
Den som önskar kan dock följa presidentvalet i Finland på svenska. Det finns som bekant många svenskspråkiga tidningar och andra nyhetskällor i landet. Exempelvis finns Svenska Yle, den del av Rundradions verksamhet som sker på svenska, med inslag om presidentvalet i både radio, TV och på webben.
För oss svenska republikaner är presidentvalet intressant. Finland och Sverige har många likheter, inte minst när det gäller politiskt system. Riksdag, regering och politiska partier skiljer sig inte så mycket åt mellan länderna. Däremot är det stor skillnad på hur statschefen tillsätts. Medan Sverige håller fast vid monarkin - en kvarleva från den tid då vi var en diktatur - utser alltså Finlands statschef i direkta val.
En svensk republik behöver inte utformas med Finlands system som modell, men nog är det intressant att tänka hur det skulle kunna vara. Vem skulle det svenska folket utse till president?
I framtiden kanske alla svenskar, oavsett föräldrar och börd, kan kandidera till statschefsposten. Då blir ämbetet en viktig symbol för demokratin, likheten inför lagarna och det öppna samhället. Det blir stor skillnad mot dagens system, som bygger på gener och blodslinjer. Monarkin förutsätter att det avlas barn - en framtida statschef - inom den utvalda familjen.
Inte lång tid efter att Finland har valt sin nästa president förväntas en framtida svensk statschef födas. Så olika det kan vara i två ändå ganska lika grannländer.
22 december 2011
Tillsammans med ett tiotal andra medlemmar från Republikanska Föreningen var jag i Oslo tisdagen den 8 november för att delta i temadagen "Norge bør bli republikk". Temadagen arrangerades av vår systerorganisation Norge som republikk. Från Sverige deltog medlemmar från Malmö i söder till Umeå i norr.
Norge som republikk bildades så sent som i mars i år, genom en sammanslagning av två tidigare republikanska grupper. Temadagen var deras största medlemsaktivitet under hösten och bestod av fem delar:
1) En genomgång av den senaste tidens republikanska händelser i Norge
Flera av medlemmarna i Norge som republikk berättade om framgångar för den republikanska frågan i Norge. Dit hör att NRK rapporterat om att 40 procent av ledamöterna i stortinget förespråkar republik. Flera norska republikaner såg det också som ett gott tecken att över halva regeringen avstod från att närvara vid en middag med den norska kungen. Till statsråd som tackade nej till middagen hörde statsminister Jens Stoltenberg liksom utrikesministern och justitieministern.
2) En redogörelse från svenska Republikanska Föreningen
Efter genomgången om republik frågans ställning i Norge berättade Tariq Bacchus, ledamot av styrelsen, och jag om Republikanska Föreningens arbete. Jag inledde med en historisk tillbakablick, från de första kraven på republik och demokrati under 1800-talet fram till bildandet av Republikanska Föreningen år 1997. Tariq Bacchus berättade om föreningens satsningar på senare år, som den nya medlemstidningen Reform och införskaffandet av ett nationellt kansli i Stockholm. Efter oss kom Johan Kovaniemi, ordförande för Unga republikaner, som fick redogöra för bildandet av ett svenskt republikanskt ungdomsförbund.
3) Utdelning av nonsenspriset
Norge som Republikk har instiftat "FJAS-prisen", vilket kan översättas som nonsenspriset. Priset ska delas ut årligen till den person eller den organisation som under året har krupit mest för monarkin. Gry Blekastad Almås, journalist vid NRK, tilldelades priset i samband temadagen. Hon var dock utomlands och kunde inte ta emot priset på plats. Det är dock knappast troligt att hon skulle ha kommit ens om hon var i landet.
4) En uppräkning av skälen för att bli republikan
Ett flertal medlemmar från vår norska systerorganisation berättade om skälen för att de som individer tagit ställning för republik. Det var samma argument som vi hör i Sverige, främst handlade det om demokrati. Även ett par av de svenska deltagarna redogjorde varför de engagerat sig för republik.
5) En inblick i Finlands statsskick
Temadagen avslutades med en genomgång om hur Finland blev en självständig republik, efter århundraden av svensk och rysk överhöghet. I januari 2012 håller Finland presidentval och det var därför både intressant och aktuellt att få kunskap om hur statschefens ställning är i ett av våra grannländer. När länder blir självständiga väljer de numera republik som statsskick. I Finland var det en längre tids händelseutveckling, men Island valde direkt att bli en republik. Det senaste självständiga landet, Södra Sudan, valde även det ett republikanskt statsskick.
Det finns många likheter mellan Norge och Sverige. Republikanska föreningar på frammarsch är en viktig likhet. Tillsammans med våra norska vänner vill vi visa att det finns både opposition mot och alternativ till monarkin. En fråga som jag fick när jag redogjorde för vårt arbete i Sverige var vilket av de tre skandinaviska länderna som blir republik först. Jag uppgav att jag tror att Sverige ligger bäst till, men att vi givetvis siktar på att även Danmark och Norge ska få bli republiker så snart som möjligt.
Nu på lördag, den 12 november, håller Republikanska Föreningen kongress. Till kongressen kommer sex representanter från vår norska systerorganisation och två representanter från vår danska systerorganisation. Det skandinaviska samarbetet lever och frodas.
10 november 2011
Under helgen den 19-21 augusti har jag tillsammans med fem andra engagerade medlemmar från lokalavdelningarna runt om i landet fått smida republikanska tankar på en gård utanför Eksjö i Småland. För tredje året i rad var vi inbjudna hem till medlemmen Marianne Höök för att i form av en republikansk tankesmedja diskutera både republikfrågan i allmänhet och Republikanska Föreningens utveckling i synnerhet.
Givetvis är det mycket stimulerande att få möjlighet att tänka till ordentligt på hur arbetet för att förverkliga en svensk republik kan förbättras. Vi har pratat om allt ifrån vad enskilda medlemmar kan göra till hur en republikansk grundlag kan se ut. Diskussionerna har handlat om exempelvis lokalavdelningarnas utveckling, möjligheter att förstärka medlemsvården, involvering av fler medlemmar i det internationella samarbetet samt hur politiker kan förmås att lyfta fram republikfrågan.
En republikansk tankesmedja är inget formellt organ inom Republikanska Föreningen och tar heller inga beslut. Vi har haft en givande helg och fått med oss många idéer för vårt fortsatta arbete inom olika lokalavdelningar och föreningen nationellt.
21 augusti 2011
Helgen den 25-27 mars har Socialdemokraterna haft en extrakongress i Stockholm för att välja Håkan Juholt till ny partiordförande. Republikanska Föreningen Stockholm var på plats och delade ut flygblad och knappar. Det var mycket uppskattat bland kongressombud och åhörare.
I år är det 100 år sedan Socialdemokraterna skrev in republik i sitt partiprogram. I det program som antogs på den åttonde partikongressen i Stockholm den 9-16 april 1911 står att läsa:
"Författningsrevision, som genomför ett republikanskt och demokratiskt styrelsesätt."
Republikanska Föreningen är en partipolitiskt och religiöst obunden förening som verkar för införandet av republik på demokratisk väg. Föreningen brukar dock uppmana olika politiska partier att lyfta republikfrågan. Det är bra att lokalavdelningen i Stockholm har tagit tillfället i akt att uppmuntra Socialdemokraterna om att inte glömma denna grundläggande demokratiska fråga.
Läs mer om Socialdemokraterna och republikfrågan.
27 mars 2011
I kväll har vi som valdes till styrelse för Republikanska Föreningen på kongressen den 13 november haft vårt första längre sammanträde. Vi hade ett kortare styrelsemöte direkt efter kongressen då vi tog en del viktiga beslut, som val av firmatecknare och kassör.
Styrelsemöten är en stimulerande aktivitet och det var en diger dagordning som vi tog oss igenom i kväll. Bland annat gick vi igenom kongressprotokollet och tog ställning till hur styrelsen ska jobba vidare med de beslut som kongressen fattade. Själv fick jag styrelsens förtroende att vara med i en arbetsgrupp som efter ett kongressbeslut ska ta fram förslag till nya stadgar för föreningen. Senast föreningen antog nya stadgar var år 2004 och då var vi omkring 2 500 medlemmar. Nu är vi över 7 000 personer som är medlemmar. Hög tid för nya stadgar!
Tillsammans med Helena Tolvhed fick jag dessutom ansvar för föreningens internationella kontakter. I juni i år bildades en europeisk samarbetsorganisation med republikanska organisationer i sju länder. Det är mycket stimulerande att få del av erfarenheter och tips från systerorganisationer i andra länder. Vi kan dock knappast få så många fler medlemsorganisationer eftersom den överväldigande majoriteten av Europas länder sedan länge är republiker. Frågan är om det blir Sverige, Belgien eller något av de andra länderna som tar steget över till republik först.
Nu jobbar styrelsens ledamöter på med de uppdrag och ansvarsområden som vi har fått. Nästa styrelsemöte äger rum efter jul- och nyårshelgerna. Då blir det fler roliga diskussioner och beslut!
9 december 2010
I går kväll var jag på ett medlemsmöte med Republikanska Föreningens lokalavdelning i Örebro. I och runt staden bor omkring 170 medlemmar. Många av dessa vill engagera sig aktivit för republikfrågan. Det var ett trevligt och konstruktivt möte. Medlemmarna i Örebro diskuterade att arrangera seminarier för att väcka opinion i frågan och att ordna diskussionsmöten för medlemmar i en mer social miljö, exempelvis i form av pubkvällar.
Det sprudlar av verksamhet runt om i landet. I dag hörde en bekant av sig. Hon är aktiv i vår lokalavdelning i Göteborg. De hade också haft ett möte i går kväll. På mötet hade hon träffat både min mamma och en av mina bröder. Nog visste jag att min familj också är republikanskt sinnande, men det är roligt att de engagerar sig aktivt i föreningen (utan att berätta det för mig). I Göteborg planerar de bland annat flygbladsutdelning och min bror som var på mötet har sagt att han ska hjälpa till.
Lokalavdelningen i Stockholm är givetvis den största i landet. De har möten och andra aktiviteter nästan varje vecka. Mycket sker på kansliet på Karlsbergsvägen 86B. I kväll träffas RepF-kören (Coeur républicain) på kansliet för att öva inför framträdanden på Republikanska Föreningens kongress lördagen den 13 november. På grund av bristande sångförmåga är det dock inget jag engagerar mig i. Kören har för övrigt en egen grupp på Facebook.
Vad händer i din lokalavdelning? Lokalavdelningarna hittar du här: www.repf.se/lokalavdelningar
7 oktober 2010