Magnus Simonsson
Erik Nordblad
Om exakt en månad, den 22 januari, är det presidentval i Finland. Om ingen kandidat får minst hälften av rösterna äger en andra omgång rum den 5 februari. Ännu har inte presidentvalet i vårt grannland fått särskilt mycket uppmärksamhet. Svensk media skriver mycket mer om det kommande presidentvalet i USA.
Den som önskar kan dock följa presidentvalet i Finland på svenska. Det finns som bekant många svenskspråkiga tidningar och andra nyhetskällor i landet. Exempelvis finns Svenska Yle, den del av Rundradions verksamhet som sker på svenska, med inslag om presidentvalet i både radio, TV och på webben.
För oss svenska republikaner är presidentvalet intressant. Finland och Sverige har många likheter, inte minst när det gäller politiskt system. Riksdag, regering och politiska partier skiljer sig inte så mycket åt mellan länderna. Däremot är det stor skillnad på hur statschefen tillsätts. Medan Sverige håller fast vid monarkin - en kvarleva från den tid då vi var en diktatur - utser alltså Finlands statschef i direkta val.
En svensk republik behöver inte utformas med Finlands system som modell, men nog är det intressant att tänka hur det skulle kunna vara. Vem skulle det svenska folket utse till president?
I framtiden kanske alla svenskar, oavsett föräldrar och börd, kan kandidera till statschefsposten. Då blir ämbetet en viktig symbol för demokratin, likheten inför lagarna och det öppna samhället. Det blir stor skillnad mot dagens system, som bygger på gener och blodslinjer. Monarkin förutsätter att det avlas barn - en framtida statschef - inom den utvalda familjen.
Inte lång tid efter att Finland har valt sin nästa president förväntas en framtida svensk statschef födas. Så olika det kan vara i två ändå ganska lika grannländer.