Republikaner på frammarsch i Norge

Tillsammans med ett tiotal andra medlemmar från Republikanska Föreningen var jag i Oslo tisdagen den 8 november för att delta i temadagen "Norge bør bli republikk". Temadagen arrangerades av vår systerorganisation Norge som republikk. Från Sverige deltog medlemmar från Malmö i söder till Umeå i norr.

Norge som republikk bildades så sent som i mars i år, genom en sammanslagning av två tidigare republikanska grupper. Temadagen var deras största medlemsaktivitet under hösten och bestod av fem delar:

1) En genomgång av den senaste tidens republikanska händelser i Norge
Flera av medlemmarna i Norge som republikk berättade om framgångar för den republikanska frågan i Norge. Dit hör att NRK rapporterat om att 40 procent av ledamöterna i stortinget förespråkar republik. Flera norska republikaner såg det också som ett gott tecken att över halva regeringen avstod från att närvara vid en middag med den norska kungen. Till statsråd som tackade nej till middagen hörde statsminister Jens Stoltenberg liksom utrikesministern och justitieministern.

2) En redogörelse från svenska Republikanska Föreningen
Efter genomgången om republik frågans ställning i Norge berättade Tariq Bacchus, ledamot av styrelsen, och jag om Republikanska Föreningens arbete. Jag inledde med en historisk tillbakablick, från de första kraven på republik och demokrati under 1800-talet fram till bildandet av Republikanska Föreningen år 1997. Tariq Bacchus berättade om föreningens satsningar på senare år, som den nya medlemstidningen Reform och införskaffandet av ett nationellt kansli i Stockholm. Efter oss kom Johan Kovaniemi, ordförande för Unga republikaner, som fick redogöra för bildandet av ett svenskt republikanskt ungdomsförbund.

3) Utdelning av nonsenspriset
Norge som Republikk har instiftat "FJAS-prisen", vilket kan översättas som nonsenspriset. Priset ska delas ut årligen till den person eller den organisation som under året har krupit mest för monarkin. Gry Blekastad Almås, journalist vid NRK, tilldelades priset i samband temadagen. Hon var dock utomlands och kunde inte ta emot priset på plats. Det är dock knappast troligt att hon skulle ha kommit ens om hon var i landet.

4) En uppräkning av skälen för att bli republikan
Ett flertal medlemmar från vår norska systerorganisation berättade om skälen för att de som individer tagit ställning för republik. Det var samma argument som vi hör i Sverige, främst handlade det om demokrati. Även ett par av de svenska deltagarna redogjorde varför de engagerat sig för republik.

5) En inblick i Finlands statsskick
Temadagen avslutades med en genomgång om hur Finland blev en självständig republik, efter århundraden av svensk och rysk överhöghet. I januari 2012 håller Finland presidentval och det var därför både intressant och aktuellt att få kunskap om hur statschefens ställning är i ett av våra grannländer. När länder blir självständiga väljer de numera republik som statsskick. I Finland var det en längre tids händelseutveckling, men Island valde direkt att bli en republik. Det senaste självständiga landet, Södra Sudan, valde även det ett republikanskt statsskick.

Det finns många likheter mellan Norge och Sverige. Republikanska föreningar på frammarsch är en viktig likhet. Tillsammans med våra norska vänner vill vi visa att det finns både opposition mot och alternativ till monarkin. En fråga som jag fick när jag redogjorde för vårt arbete i Sverige var vilket av de tre skandinaviska länderna som blir republik först. Jag uppgav att jag tror att Sverige ligger bäst till, men att vi givetvis siktar på att även Danmark och Norge ska få bli republiker så snart som möjligt.

Nu på lördag, den 12 november, håller Republikanska Föreningen kongress. Till kongressen kommer sex representanter från vår norska systerorganisation och två representanter från vår danska systerorganisation. Det skandinaviska samarbetet lever och frodas.