"Medierna och monarkin sitter i samma båt"

Publicerad i Resumé den 18 februari 2010

Svenska medier rycker ofta ut till demokratins försvar och betonar gärna sin roll för upprätthållandet av ett fungerande folkstyre. Svansföringen är hög när det gäller frågor som yttrandefrihet, oberoende och opartiskhet. Men när det vankas kungligt bröllop ersätts ideal och journalistiska principer med rojalistiskt fjäsk och underdånighet. Problemet är att det inte är något harmlöst jippo som skildras, utan ett system där statschefen ärver sin titel. Istället för att kritiskt granska ett odemokratiskt system bidrar medierna till att göra sommarens bröllop till ett propagandanummer för monarkin.

Medierna har en viktig funktion i en demokrati och många svenska medier tar denna roll på stort allvar. De granskar makthavare och maktens boningar. De gräver fram fakta som avslöjar orättvisor och fiffel. De kritiserar bristande demokrati på olika platser runt om i hela världen. Och när för journalistiken viktiga principer är under attack är de snabbt framme och slår vakt om vikten av mediernas oberoende. Inte sällan sker detta med hänvisning just till mediernas viktiga roll för demokratin.

Det förestående kungliga bröllopet innebär dock att de värderingar som normalt hålls högt får stryka på foten. Kungahuset, en ur demokratisk synvinkel högst tvivelaktig institution, får svenska medier att släppa normala krav på integritet och oberoende. Det mest anmärkningsvärda agerandet står SVT för, som lägger public service- uppdraget åt sidan till förmån för simpel skvallerjournalistik. Rättigheterna att få skildra bröllopet väger uppenbarligen tyngre än självständighet och oberoende, då SVT ställer upp på att kungahuset ska få kontrollera de bilder som förmedlas.

Få, om ens några, redaktörer går mot strömmen när det handlar om att beskriva kungahuset och det stundande bröllopet. Det finns en påtaglig ovilja att politisera något som är väldigt politiskt - vårt statskick. Medierna gömmer sig bakom begreppet allmänintresset, av rädsla för att förlora mediekonsumenter. Och så länge medierna med noggrannhet undviker all form av kritisk granskning kommer folket fortsätta att älska kungahuset.

Det ligger nära till hands att raljera över mediernas krypande, men i grunden handlar detta om en central demokratifråga. I ett demokratiskt land väljer folket om de vill ha en statschef, och vem det i så fall ska vara. Vi lever i ett land där statschefen ärver sin titel. Idag är det färre än trettio länder som fortfarande har monarki, Sverige är ett av dessa. Vårt ur ett globalt perspektiv udda statskick förtjänar att granskas på ett betydligt mer seriöst sätt av våra medier.

De närmaste månaderna kommer bröllopet att ältas och fylla också annars seriösa medier med olidligt nonsens. Den svenska monarkin är ett sjunkande skepp och när den en vacker dag avskaffats kommer institutionen att uppfattas som en omodern och odemokratisk relik. I samma båt sitter också de medier som bidrar till att upprätthålla ett odemokratiskt statskick.

Dela med andra!